Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: *Sven* Otto Torell 1
Mor: Levande
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: *Sven* Otto Torell 1
Mor: Ulla Åkerblom 2
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: *Hans* Otto Torell 3
Mor: Levande
Sven Tornberg
Kön: M
Personinformation
Föddes:
Döptes den:
Dog: 28 Feb 1759 - Karlshamn, Blekinge 5
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 6, Sjötullbesökare
Makar och barn
1. *Benedicta (*Bengta*) Maria Hartelius
Äktenskap: 3 Aug 1751 - Åhus fsg, Kristianstads län 7
Status:
Levande
Kön: M
Makar och barn
1. Levande
Brita Helena Torning
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ung 1746 9
Döptes den:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Ditlof Suell 10
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Helena Cecilia Suell 11
2. Sara Elisabeth Suell 12
3. Aurora Petronella Suell 11
4. Frantz Suell 11
5. Sven Suell 11
6. Brita Catharina Suell 9
Katarina Torpensis
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1676
Döptes den:
Dog: 1745
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Peter Petrinus Torpensis
Mor: Elisabet Maria Angerstein
Makar och barn
1. *Daniel Hülphers
Äktenskap: 1697
Status:
Barn:
1. Abraham Hülphers
Peter Petrinus Torpensis
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1647
Döptes den:
Dog: 1711 13
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Elisabet Maria Angerstein
Äktenskap: 1672
Status:
Barn:
1. Katarina Torpensis
Notiser
Allmänt:
Enl. Bäcks släktbok: präst
Erik Sörensen Torrlöse
Kön: M
Alt. namn: Erik Sörensen Corvinus 14
Personinformation
Föddes:
Döptes den:
Dog: 1698 - Svalöf fsg. Malmöhus län 14
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 14, Kyrkoherde i Svalöf i Svalöf fsg. Malmöhus län
Makar och barn
1. *Margareta Elisabet von Essen 14
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Samuel Fredrik Corvin 15
Maria Torsén
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1785 16
Döptes den:
Dog: 1860 16
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Per Gustaf Sprinchorn
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Carl Ludwig Sprinchorn
Källor
1
Jörgen Jörgensen, Se fadern. .... red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Sid 820. Torell, Sven O, direktör, civilingenjör, Åmmeberg, f, i Hammar, Örebro l, 29/4/09 av dir Otto T o Dagmar Boklund.
... ing bol Vielle Montagne 35, ing o sousdir dess sv avd 43, dir där sed 46. ...
Gift 1) 37 m Ulla Åkerblom, f 16 d 40, 2) m Gunnel Åkerblom f 18. - Barn: i 1:a äkt Otto f 38, Sven-Gunnar f 40, i 2:a äkt Richard f 53, Nis f 57. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Torell, Sven Otto
Örnsrogatan 5B
702 32 Örebro
Död 24/9 1979.
Kyrkobokförd (1980) i Nikolai Örebro, Örebro kn, Örebro län. Mantalsskriven (1980) på samma ort.
Född 29/4 1909 i Hammar (Örebro län).
Gift man (6/6 1968).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Nikolai, Örebro kn, Örebro län
Adolfsberg, Örebro kn, Örebro län
Födelseförsamling i källan:
HAMMAR (Örebro län)
Källor:
SPAR 80, RTB 79
.
2
red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Se make Sven Torell.
3
Jörgen Jörgensen, Se fadern. .... Vem är det Storstockholm 1962, sid 1312. Torell, Hans O, kapten, Sthlm, f. i Hammar, Örebrö l, 23/11/04 av dir Otto T o Dagmar Boklund. ... kapt 42 ... tygoff Ing 1 sed 51. ...
Gift 47 m Emma Blom f 18, dtr t ing Per B o Sally Brandt. - Barn: Maria f 49, Urban f 51. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Torell, Hans Otto
Östermalmsg 59 4 tr
114 50 Stockholm
Död 5/3 1985.
Kyrkobokförd (1967) i Engelbrekt, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 23/11 1904 i Hammar (Örebro län).
Gift man (26/5 1947).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HAMMAR (Örebro län)
Källor:
SPAR 90, RTB 85.
4
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Jakob Hartelius var närvarande vid bouppt i Karlshamn 1759 2/4 efter svågern, sjötullbesökaren Sven Tornberg (drunknad i hamnen därstädes 1759 28/2), fordran till 20.000 daler. Fallén säger att den var "hälften högre".)
(not 9: Carlquist 2:9 1963 s.85. not 10: Bouppt 1821 13/2, LLA. Vilken hade varit gift med JH:s syster Benedicta Maria Hartelius (vigda i Åhus 1751 3/8). Jfr Carlquist 2:7, 1959 s 518.)
5
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnet.
6
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
7
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se brodern Jacob Hartelius not.
8
Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. se make Ditlof Suell.
9
Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779.
10
Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:1 1780. Nya Staden
(11.) (Brygg) (Ditlov) Suell, (44)
hust. Brita T(or)ning, 35
Son ...rants, 7
dito Sven, 5
dott: Aurora, 9
dito Brita, 3
. .... Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:1 1779 1/4. Norra Roten, Kyrkogatan
88. Brygg Ditlof Suell, 42
hust. Brita Helena (To)rning, 33
son Franz, 5
dito Sven, 3
dotter Helena Cecilia, 10
dito Sara Elisabeth, 9
dito Aurora Petronella, 8
dito Brita Catharinam, (3)/4.
11
Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. se fadern.
12
Kyrkböcker, Landskrona, Hfl 1779. se fadern.
13
Bäcks släktträd/familjearkivet.
14
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Samuel Fredrik C.
15
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens privilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Reslöv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att provpredikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda deputerade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Electrin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu inträffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspolitiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sörensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han återvände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputationer. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier infört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skrivelser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade fullmakt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare expressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit förslaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärkningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 protesterade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett prejudikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och stridbar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammarberg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade särskilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straffen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskådning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna diskussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig högeligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riksdagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verksamhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, tecknades hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det berömmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwerberg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick behålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i familjens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.
G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.
.
16
Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).