Jonas Fredrik Wærn
Kön: M
Personinformation
Föddes: 16 Jun 1864 2
Döptes den:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 2, Godsägare
• Bostad, Knobesholm i Slöinge, Halland
Föräldrar
Far: Mathias (Mats) Fredrik Wærn 3
Mor: Christina (Stina) Wærn 4
Makar och barn
1. *Maria Christina Wærn 5
Äktenskap: 16 Jun 1892 - Valaholm, Hofva Sn, Skaraborgs Län 6
Status:
Barn:
1. Matts Wærn
2. Erik Valdemar Wærn 7
3. Ivar Wærn 8
4. Maja Stina Wærn
5. Levande
Notiser
Allmänt:
SAK35: RWO.
Jonas Wilhelm Wærn
Kön: M
Personinformation
Föddes: 11 Apr 1884 2
Döptes den:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 2, Disponent
• Bostad i Göteborg, Västra Götaland
Föräldrar
Far: Waldemar Gottlieb Wærn
Mor: Lætitia Amalia Carlberg
Makar och barn
1. *Siri Emilia Augusta Henschen
Äktenskap: 25 Maj 1912 10
Status:
Notiser
Allmänt:
SSK13: Köpmannen (Hamburg).
Karin Maria Wærn
Kön: K
Personinformation
Föddes: 5 Jun 1896 - Valaholm, Hofva Sn, Skaraborgs Län 6
Döptes den:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 2, Föreståndarinna För Adelsf. Hem
Föräldrar
Far: Ivar Gottlieb Wærn 12
Mor: Ellenor Sinclair 13
Notiser
Allmänt:
SAK35: Föreståndarinna för Sv. Adelsförbundets hem i Saltsjöbaden.
Karl Ernst Edvard Wærn
Kön: M
Personinformation
Föddes: 6 Sep 1886 - Stockholm 8
Döptes den:
Dog: 31 Jul 1888 - Valaholm, Hofva Sn, Skaraborgs Län 8
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Werner Rudolf (*Rolf*) Pius Wærn 15
Mor: Sofia Axelina Peterson Flycht
Kristina (*Stina*) Wærn
Kön: K
Personinformation
Föddes: 2 Aug 1829 - Ribbingsfors, Amnehärads Socken, Skaraborgs Län 17
Döptes den:
Dog: 19 Mar 1874 - Risberg, Norra Råda Socken, Vermlands Län 17
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Jonas Wærn 18
Mor: Sara Christina Af Geijerstam 19
Makar och barn
1. *Erik Georg Danielsson 20
Äktenskap: 13 Jul 1848 - Hova 17
Status:
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Olof Wærn
Mor: Gerda Rehn
Makar och barn
1. Levande
Leonard Magnus Wærn
Kön: M
Personinformation
Föddes: 5 Jan 1846 - Andersfors Bruk, Gefleborgs Län 22
Döptes den:
Dog: 1923 23
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 10, Lektor
• Bostad i Stockholm
Föräldrar
Far: Leonard Magnus Wærn 24
Mor: Margareta Gahn 25
Makar och barn
1. *Ebba Elisabeth Hagberg 26
Äktenskap: 1 Jun 1878 10
Status: Death of one spouse
Barn:
1. Ebba Elisabeth Wærn
2. Margareta (Greta) Gahn
Äktenskap: 11 Jan 1882 - Uppsala 22
Status:
Notiser
Allmänt:
SSK13: Lektor i pedagogik o. metodik vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm, vice ordf i direktionen för Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
Leonard Magnus Wærn
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1770 - Högen, Steneby Sn, Elfsborgs Län 22
Döptes den:
Dog: 1854 28
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 10, Brukspatron på Billingsfors
• Yrke 29, Grosshandlare
• Bostad i Billingsfors, Värmland
Föräldrar
Far: Mathias Wærn 30
Mor: Maria Uggla 31
Makar och barn
1. *Brita Cecilia Tranchell 32
Äktenskap: 21 Nov 1796 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 33
Status:
Barn:
1. Jonas Wærn 18
2. Sofia Wærn 34
3. Maria Elisabet Wærn 35
4. Leonard Magnus Wærn 24
Leonard Magnus Wærn
Kön: M
Personinformation
Föddes: 9 Okt 1812 22
Döptes den:
Dog: 1902 36
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 10, Brukspatron
Föräldrar
Far: Leonard Magnus Wærn 27
Mor: Brita Cecilia Tranchell 32
Makar och barn
1. *Margareta Gahn 25
Äktenskap: 11 Jan 1840 - Uppsala 22
Status:
Barn:
1. Gunilla Wærn 37
2. Hans Jakob Wærn 38
3. Leonard Magnus Wærn 21
4. Maria Margareta Wærn 39
5. Jonas Wærn 40
6. Carl Wærn 41
7. Johan Henrik Wærn 42
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Fredrik (Freddy) Wærn
Mor: Jenny Westerholm
Makar och barn
1. Levande
Källor
1
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 13. TAB. VIII.
Jonas Fredrik (son af Mattias Fredrik, Tab VII), f 1864 16.6 på Stjernsund i Husby sn i Kopparbergs län; ...Eger del i Baldersnäs och eger Knobesholm i Asinge sn i Hallads län sedan 1898. utg. 1901
2
SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).
3
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. ...Mathias Fredrik (1826-1891), disponent, g m Christina Wærn (1838-1861). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 12. TAB. VII.
Mattias Fredrik (son af Jonas, Tab. VI), f 1826, 30.10, på Frösvidal i Kils sn i Örebro läm, delegare o disponent för Stjernsund i Husby sn i Kopparbergs län 1853-71; adelsman vid faderns död 1868; statsrevisorsuppl. s.å.: statsrevisor 1869; egare af Granvik i Undenäs sn i Skaraborgs län sedan 1873. Död på nämnda egendom 1891 27.5.
4
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 12. Gift 1860 26.9 på Baldersnäs i Steneby sn i Elfsborgs län med Christina Waern, f 1838 3.1, på samma egendom. Död 1864 12.7 på Stjernsund, dotter af bruksegaren Carl Fredrik Waern och Gustafva Elisabeth Melin.
5
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 13. se maken...
Gift 1892, 26.6 på Valaholm i Hofva sn, Skaraborgs län med Maria Kristina Waern, f 1873, 6.3, på sistnämnda egendom, dotter af bruksegaren Valdemar Gottleib Waern och Laetitia Amalia Carlberg.
6
SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.)
7
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), Barn: Erik Valdemar, f 1895, 1210, på Granvik.
8
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.)
9
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 15. TAB IX
...Jonas Vilhelm, f. 1884 på Valaholm.
10
SSK13 ( Svensk Släktkalender ).
11
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 15. TAB X.
...Karin Maria, f. 1896, 5.6, på Valaholm.
12
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 15. TAB X
IVar Gottleib (son af Valdemar Gottleib, Tab IX), f. 1869, 6.2 på Valaholm.... Arrenderar sedan åtskilliga år tillbaka nyss nämnda egendom.
Gift 1895, 15.3, i Gbg med Ellenor Sinclair, f. 1874, 9.5, i nämnda stad, dotter af Grosshandl. derstädes Percival Sinclair och Elise Bonnier.
13
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), ... Ellenor Sinclair, f. 1874, 9.5, i nämnda stad, dotter af Grosshandl. derstädes Percival Sinclair och Elise Bonnier.
14
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 16. TAB XI
...Barn:
1. Karl Ernst Edvard, f 1886, 6.9, i Stockholm; död 1888 31.7, på Valaholm.
15
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 15. TAB XI.
Verner Rudolf Pius (son af Jonas, Tab. VI), f. 1847, 12.11, på Valaholm i Hofva sn..; Student i Upsala 1865, 11.9...häradshöfding i Kinds o Redvägs härads domsaga i Elfsborgs län 1897, 25.9.
Gift 1:o 1885, 19.11, i Stockholm med Sofia Axelina Peterson Flycht, f 1865, 23.3, i nämnda stad; - 2:o 1892, 8.6, i Stockholm med Anna Maria Mathilda Wikström, f. 1863, 10.8, i Gbg, dotter till Grosshandl. Oskar Gustaf Wikström och Anna Eleonora Sofia Norström.
Barn: 1. Karl Ernst Edvard, f 1886, 6.9. i Sthm, död 1888 31.7, på Valaholm.
2. Anna glenny Susanne, f. 1893, 11.8, i Sthm.
2. Florence Ebba, f. 1895, 4.1. i Sthm.
2. Sofia Gabriella, f. 1896, 28.10. .... Stuart, Hans, Min morfar, Werner Rudolf Pius, kallades Rolf.
16
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Kristina (Stina) Waern, f. 2 aug. 1829 på Ribbingsfors, Amnehärads socken, d. 19 mars 1874 på Risberg, dotter till löjtnanten, slutligen landshövdingen i Skaraborgs
län Jonas Waern och Sara Kristina af Geijerstam. High
17
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
18
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Jonas (1795-1868), 1857 adlad, statsråd. Årtalen stämmer inte med SSK:s. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 9. TAB. VI.
Jonas (son af Leonard Magnus, Tab. V). f. 1799, 16.7, på Billingsfors bruk i Steneby sn, Elfsborgs län; student i Upsala 1817; aflade kansliexamen 1819; e.o. kanslist i Kanslistyr. af K.M:ts kansli 1819, 1.5; underlöjt. vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad 1820, 15.2; adjutant hos Generallöjt., frih.B.E. Franc-Sparre 1824-1826; underlöjtn vid Fortifikationsbrigaden 1825, 10.8; ordonnansoff. hos Kronprinsen 1826, 18.8: löjtn. vid Ingeniörskåren s.å. 10.12; afsked från kåren med tillstånd att qvarstå i armén 1830, 6.2; kapten r.h.o.v. 1831, 15.6; afsked ut krigstjensten s.d; disponent för Uddeholmsverken i Vermlands län s.å; ledamot af Borgareståndet i riksdagen 1834-35; statsråd 1844, 18.5; R.N.O. s.å. 14.10; ledamot af K.Krigsvet.akad. 1846; afsked från statsrådsembetet 1848, 10.4; ordf. i komitén ang. jernväg mellan Köping-Hult 1852; hederled. af K.Landtsbruksakad. 1853. 1.2,K.N.O. s.å. 28.4; ordf. i komitén ang. förbättrad skogshushållning 1855, 20.6; ledamot af komitén ang. ordnande af Sveriges och Norgens gemensammma stridskrafter 1856; adlad 1857.22.6; introducerad under nr 2326 s.å; landshöfding i Skaraborgs län s.å. 14.12; K.m.st.k.N.O. 1860,5.5; afsked från landshöfdingeembetet 1866, 29.6. Död 1868, 13.1, på sin egendom Valaholm i Hofva sn, Skaraborgs län. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 11. Om barnen se resp.....
Sofis och Gustaf. Döda späda.
...
19
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 10. Se maken...
Gift 1823, 22.9 på Frösvidal i Kils sn, Örebro län, med Stiftsjungfrun Sara Kristina af Geijerstam, f. 1805, 23.8 på nämnda bruk. Död 1878, 6.2, på Valaholm, dotter af Bruksegaren Carl Gustaf af Geijerstam, nr 2010 och Christina von Hofsten, nr 1794.
20
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.
21
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 18-19. TAB. XIII.
Leonard Magnus (son af Leonard Magnus, Tab. XII), f 1846, 5.1, på Andersors i Bergsjö sn i Gefleborgs län;...prom.fil dr. 1875, 31.5;...prof. i teor.fil 1877-78...rektor vid högre lärarsem. i Sthm 1889...
Gift 1:o 1878, 1.6, med Ebba Elisabeth Hagberg, f 1856, 23.10. Död 1879, 16.4, dotter af Fabrikören Fredrik Ulrik Hagberg och Emilie Rönnow. - 2:o 1882, 11.1 i Upsala med Margaretha Gahn, f. 1856, 13.4, fotter af Bruksegaren Henrik Gahn och Maria Elisabeth Nordlinger.
22
SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.)
23
Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
24
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Leonard Magnus (1812-1858), fil.dr., brukspatron, g m Margareta Gahn (1816-1878). Dödsårtalet för LMW stämmer inte alls med det angivet i SSK 13. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 16-17. TAB. XII.
Leonard Magnus (son af Leonard Magnus, Tab VI), f. 1812 9.10. Student i Upssala 1831;...promoverad fil.dr 1836, 25.6; grodsshandl i Gefle 1859; ledamot af riksdagens FK för Gefleborgs län 1879-87;...Bruksegare 1840.
Gift 1840 11.1, i Upsala med Margareta Gahn, f. 1816 4.2, i Falun, död 1878, 6.7, iGefle, dotter af Dir. Johan Henrik Gahn och Johanna Charlotta Theél.
25
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. se maken. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se maken.
26
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se maken...
Ebba Elisabeth Hagberg, f 1856, 23.10. Död 1879, 16.4, dotter af Fabrikören Fredrik Ulrik Hagberg och Emilie Rönnow.
27
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Leonard Magnus (1770-1854), grosshandlare, brukspatron, g m Brita Cecilia Tranchell (1775-1863). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 8. Tab. V
Leonard Magnus (son af Mathisa Tab III), f 1779 på Högen. Egde andel i Billingsfors jernbruk i Steneby sn, Elfsborgs län, hvilken andel han försålde. Köpte sedan Adolsfors i Vermlands län. Död 1856 i Kristinehamn.
Gift 1796 i Gbg med Brita Cecilia Tranchell, f der 1775, död 1863, 29.11, i Kristinehamn, dotter af Direktören vid ostindiska kompaniet Jonas Tranchell och Margareta Elisabeth Walcke. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wärn, Leonhard Magnus, brukspatron, g.m. Tranchell Birgitta Cecilia jungfru 1796 21/11.
28
SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), enligt denna död 1856.
29
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877.
30
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Bd 2, 781. ...Matthias Wærn, vilken varit såpsjudare i Fredrikshald o järnverksägare i Moss, till han år 1768 flyttade till Billingsfors. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Waern, Mathias (1725-1788), grosshandlare, g m Maja Uggla (1747-1818), Maja Ugglas årtal stämmer inte med SSK. .... Bjurman, Eva, Bjurman, Eva Catrines intressanta blekhet (Symposion, Sthm 1998), s 191. Anna-Lisa (Liljebjörn, g. E.G. Geijer, f. 1790)...i vänkretsen fanns tre "intressanta" unga kvinnor, Stina och Sophie Waern och deras svägerska Cecilia Tranchell. Dessa tre "utmärkta, talangfulla och vackra unga fruntimmer" blev Anna Lisas idoler under tonåren. ... (citaten ftrol. från Anna-lisas Lefnadsteckning.)
Trol. är Sophie och Stina systrar till Leonard och Carl Fredrik, men de finns inte med i SSK eller Fredberg, så t.v. får de stå här i noten. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 6. Tab. III
Mathias son af Peder, Tab. II) f. 1725 i Fredrikshall. Köpman och delägare i Moss jernverk under firman Anker & Waern. Inflyttade till Sverige 1767 o bosatte sig å egendomen Högen i Steneby sn, Elfsborgs län. Egter några år inköpte han af sin svärfader, Bruksegaren L.M. Uggla hälften af Billingsfors jernbruk i Steneby sn. Den andra hälften köpte hans enka och blef ensam egarinna af Billingsfors, död 1788 på Högen.
31
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Waern, Mathias (1725-1788), grosshandlare, g m Maja Uggla (1747-1818). .... Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 301. ..."överste Claes Quist, alias Svinhufvud, ..., porträttet av hennes ungdoms älskade, som nådde vår anmoder Maja Uggla på dödsbädden. ...". present av Ulla Wullt, 13/5 -99 .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), Gift 1768 23.9 med Maria Uggla, f. 1747 2.9. Död 1815 i Stockholm, dotter af Bruksegearen Leonard Magnus Uggla, nr 100, och Friherrinnan Märta Taube till Odenkat, nr 110.
32
Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 189. Tranchell, Brita Cecilia
Fi Gbg 1775, d. i Kristinehamn 1863. 1796 g.m. bruksäg. Leonard Magnus Waern.
33
Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, se maken.
34
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se stamträd släkten Nordenfeldt. Olof Nordenfeldt (1790 - 1843 )
chargé d'affaires, kamrnarherre, brukspatron
gift med Sofia Waern. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 9. Sofia, f 1803, 18.4. död 1878, 18.3. Gift 1823, 12.9, med Kammarherren, R.N.O., Olof Nordenfelt, f. 1799, 13.3. Död 1843, 18.8 på Björneborg i Vermlands län.
35
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enar Wilhelm N (1798-1868)
överste, landsövding, riksdagsman (1800-89),
gift med Maria Elisabet Waern. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 9. Maria Elisabeth, f 1807, 19.7. Dld 1857, 15.11. Gift 1826, 8.9, med Landshöfdingen i Blekinge län, f.d. Öfversten och Chefen för Jönköpings regt, K.N.O.m.m., enar Wilhelm Nordenfelt, f- 1798, 6.12, död 1868, 18.11.
36
SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet, dödsårtalet är 1858 enl Fredberg.
37
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gunilla Waern, f 30 okt 1840 på Andersfors, Bergsjö, Gävl, d. 2 febr 1922 i Uppsala, dtr till bruksägaren FD Leonard Magnus W o Margareta Gahn. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.)
38
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 17. TAB XII
...Han Jakob, f 1842, 15.11, på Andersfors i Bergsjö sn i Gefleborgs län;...innehafvare af Håtunaholm 1877.1884; kamrer vid Falun...jernväg 1886.
39
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 18. TAB XII.....
Barn:...
Maria Margareta, f 1848, 26.2, på Lottefors bruk. Gift 1871, 8.1, på Vesterberg i Gestrikland med Regementsläkaren vid Helsinge regte, Fältläk. i femte mil.distr., R.N.O., R.V.O. med. lic. och kir.mag.. Gustaf Alfred Hesselgren, f. 1832, 6.6, på Gryta bruk i Svennevads sn i Örebor län, dld 1897, 2.7. i Sthm.
40
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 19. TAB. XIV.
Jonas (son af Leonard Magnus, Tab, XII), f 1849, 23.5, på Andersfors bruk i Bergsjö sn, Gefleborgs län. ....med. kand 1874...med. dr 1885, prof 1885...
Gift 1888, 15.5 med Hilma Elisabeth Gibson, i hennes 2:o gifte. (Gift 1:o med prof. i praktisk med. vid dervarande univ., med.dr Johan Anton Waldenström, f 1839, 17.9 i Luleå, död 1979, 23.11 i Upsala). F. 1852 20.8, i Gbg, dotter af Grosshandl. i Gbg Charles Oscar Gibson och Hilma Charlotta Lindberg.
Barn: Olof, f 1889, 16.4, i Sthm.
41
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 21. TAB XV
Carl (son af Leonard Mgnus, Tab XII), f 1852,2.2, i Bollnäs;...löjtnant 1878...Grundlade jemte yngre brodern Henrik 1882 i London firman Waern Brothers, hvilken firma efter några år dock upplöstes. Var derefter anställd hos Maxim-Nordenfeltbolagets vapenfabrik i Dartford.
Gift 1880 med Emily Detmold, f. 18..
söner:
Carl Leonard 1881
Fredrik, f 1884.
42
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 18. TAB XII...
Barn:...Johan Henrik, f 1854. Bosatt i England, där han 1882 jemte sin äldre broder Carl grundlade den numera upplösta firman Waern Brothers i London.