Catharina Winge
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Johan Kröger 2 Äktenskap: Före 1718 3 Status: Barn: 1. Catharina Elisabet Kröger 4Nils Anton Johan Wingren
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 2 Feb 1835 - Södra Rörum, Malmöhus Län 6 Döptes den: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 6, Kyrkoherde i Raflunda
Föräldrar
Far: Peter Anton Wingren Mor: Elisabeth Christina Flensburg
Makar och barn
1. *Anna Magdalena Hammar 7 Äktenskap: 24 Apr 1863 8 Status:Peter Anton Wingren
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1792 9 Döptes den: Dog: 1859 9 Begravning: Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 9, Kyrkoherde i Södra Rörum, Malmöhus Län
• Address i Södra Rörum, Malmöhus Län
Makar och barn
1. *Elisabeth Christina Flensburg Äktenskap: 1834 9 Status: Barn: 1. Nils Anton Johan Wingren 5 2. Peter Kristian Jakob Wingren 10Peter Kristian Jakob Wingren
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 22 Aug 1836 - Södra Rörum, Malmöhus Län 6 Döptes den: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 6, Rektor
Föräldrar
Far: Peter Anton Wingren Mor: Elisabeth Christina Flensburg
Makar och barn
1. *Maria Henriette Elisabeth Mathilda Norén 11 Äktenskap: 30 Okt 1874 8 Status:Didrik Wingård
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Inga Helena Qvildahl 12 Äktenskap: Status: Barn: 1. Johan Wingård 13Johan Wingård
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 19 Apr 1738 - Qville, Bohulslän 15 Döptes den: Dog: 12 Jan 1818 - Göteborg , Sweden 15 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Didrik Wingård 12 Mor: Inga Helena Qvildahl 12
Makar och barn
1. *Fredrika Af Darelli 16 Äktenskap: 1777 17 Status: Barn: 1. Johan Diedrik Af Wingård 18 2. Johanna Helena Af Wingård 19 3. Karl Fredrik af Wingård 20Johan Diedrik Af Wingård
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 14 Nov 1778 - Stockholm( Jakobi ) 21 Döptes den: Dog: 21 Feb 1854 - Stockholm( Nicolai ) 21 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Wingård 14 Mor: Fredrika Af Darelli 16
Makar och barn
1. *Fredrika (Fiken) Björnberg 22 Äktenskap: 18 Aug 1810 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 23 Status: DivorceJohanna Helena Af Wingård
![]()
Kön: K
Personinformation
Föddes: 26 Maj 1780 21 Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Wingård 14 Mor: Fredrika Af Darelli 16
Makar och barn
1. *Carl Mauritz Wrangel af Sauss 24 Äktenskap: 16 Okt 1801 21 Status:*Carl-Bertil* Winquist
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 7 Jul 1918 25 Döptes den: Dog: 1984 26 Begravning: Dödsorsak:
Händelser
• Yrke 26, Bankdirektör
• Bostad i Stockholm
Makar och barn
1. Levande
Notiser
Allmänt:
SSK50: Tjänsteman vid Stockholms ensk. bank aktb., jur kand (Stockholm).
SSK89: Jur kand, v verkst direktör och utlandschef i SE-banken.
Betty Winqvist
Kön: K
Personinformation
Föddes: 7 Maj 1862 27 Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser
• Bostad 27, Skea, 1891
• Yrke 27, Piga, 1891
Makar och barn
1. *Nils Flensburg 28 Äktenskap: 20 Sep 1891 - Norra Mellby fsg, Kristianstads län 29 Status: Barn: 1. Gerda Karolina Flensburg
1 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6.
2 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6, svärsonen PP.
3 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se svärsonen.
4 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Se dotter CBK's make PB. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6.
5
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 303. Wingren, Nils Anton Johan, född i S. Rörum d. 2 febr. 1835; föräldrar: prosten och kyrkoherden Peter Anton Wingren och Elisabeth Kristina Flensburg; student i Lund h. t. 1854; ... Kyrkoherde i Raflunda d. 26 nov 1880; ...
Gift d. 24 april 1863 m. Anna Magdalena Hammar, född d. 25 aug. 1824, dotter af landtbrukaren Johannes Hammar och Anna Maria Magdalena Thulin. - Barn: *Hans* Anton, född d. 20 aug. 2864, student. - *Maria* Elisabeth, född d. 27 nov. 1865. - Anna *Sophia*, född d. 3 juni 1867.
6 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri).
7 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make NAJW.
8 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make.
9 Flensburgska Stamtavlan.
10
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 303. Wingren, Peter Kristian Jakob, född i S. Rörum d. 22 aug. 1836; föräldrar: kyrkoherden därstädes, prosten Peter Anton Wingren och Elisabeth Kristina Flensburg; ..; Rektor vid folkskolelärare-seminariet i Lund d. 23 febr. 1871; ..; R.N.O. d. 1 dec. 1881.
Gift d. 30 okt. 1874 med Maria Henriette Elisabeth Mathilda Norén, född d. 16 nov. 1849, dotter af apotekaren i Engelholm Axel Norén och Gunhild Kockum. - Barn: *Gunnar* Axel Wilhelm Peter, född d. 22 mars 1876. - *Johannes* Anton Magnus Peter, född d. 22 juli 1877. - (*Elisabeth* Constance Anna Maria, född d. 10 jan. 1879, död d. 6 mars 1884). - (*Carl-Ludvig* Henrik Peter, född d. 19 aug. 1880, död d. 13 dec. 1881). - *Gunhild* Henriette Sofia Emilia Maria, född d. 22 april 1882. - *Gottfrid* Erland Ored Peter, född d. 30 sept. 1885.
11 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make PKJW.
12 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se sonen.
13
Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 208. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård och af Wingård. Äldste kände stamfadern Anders Wingård, död 1645, var den fjärde lutherska kyrkoherden i Knakstads församling i Bohuslän. Hans sonsons sonsons - se W.1 - barn erhöllo 1799 adlig värdighet på grund af faderns förtjänster. Denna adliga ätt utdog nedan 1854 med W. 2 (se nedan).
- Johan, biskop. Född i Bräckegård i Qville socken i Bohuslän d. 19 april 1738. Föräldrar: nusthållaren Didrik Wingård och Inga Helena Qvil-
dahl. - Med utmärkta vitsord från Göteborgs läroverk anlände W. 1758 till Uppsala och blev magister därstädes 1764. Prästvigd på Kallelse till huspredikant af presidenten tniaenne van Höpken, utnämndes han till e. a. hofpredikant 1767 och blef två ån därefter ordinarie hofpredikant hos kronprinsen Gustaf. Sedan han vidare 1773 blifvit befordrad till biktfader och öfverhofpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika samt skickligt medlat
flere ån i striderna mellan henne och Gustaf III, utnämndes han 1775 till kyrkoherde i Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm, blef
teologie doktor 1777 samt undfick efter nästan enhällig kallelse fullmakt sam biskop öfver Göteborgs stift 1780. Genom Gustaf III:s särskilda
bevågenhet erhöll han personellt för sin lifstid Fjärås och Förlanda pastorat i Halland som prebende, hvarjämte han för att erhålla större in-
komster 1785 fick med biskopsämbetet förena domprostsysslan i Göteborg. Fastställelse å detta val af magistraten, som understöddes af konungen,
skedde, innan församlingen hann klaga. Då Gustaf III vid Svenska akademiens instiftelse själf utsåg tretton ledamöter, var W. en af dessa på grund af, som det hette, >att han på ett sällsamt sätt med all vältalighetens behaglighet tolkat de himmelska sanningar, och tjänt språket och smaken, då han med ovanliga gåfvan uppfyllt sitt viktiga kall>. Led, af prästeståndet vid riksdagarna 1778, 1786, 1789, 11792 och 1800 och vid de båda sista ledamot af hemliga utskottet.
Ledamot af åtskilliga samfund och sällskap. Död i Göteborg d. 12 jan. 1818. -- Genom sina blida predikogåfvor vann W. allmänhetens bifall och förvärfvade den k. familjens bevågenhet. Såsom stiftsstyresman ägnade W., som själf lutade åt den neologiska riktningen, en utmärkt omvårdnad åt läroverken, vakade öfver undervisningen, understödde fattiga studerande och pröfvade vid tillsättningen af nya lärare, vare sig för församlingen eller skalan, noga deras duglighet. - Gift 1777 med Fredrika af Darelli. Deras barn adlades med namnet af Wingård.
2. Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
3. Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 16 ff. ...1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen...
14
Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 208. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård och af Wingård. Äldste kände stamfadern Anders Wingård, död 1645, var den fjärde lutherska kyrkoherden i Knakstads församling i Bohuslän. Hans sonsons sonsons - se W.1 - barn erhöllo 1799 adlig värdighet på grund af faderns förtjänster. Denna adliga ätt utdog nedan 1854 med W. 2 (se nedan).
- Johan, biskop. Född i Bräckegård i Qville socken i Bohuslän d. 19 april 1738. Föräldrar: nusthållaren Didrik Wingård och Inga Helena Qvil-
dahl. - Med utmärkta vitsord från Göteborgs läroverk anlände W. 1758 till Uppsala och blev magister därstädes 1764. Prästvigd på Kallelse till huspredikant af presidenten tniaenne van Höpken, utnämndes han till e. a. hofpredikant 1767 och blef två ån därefter ordinarie hofpredikant hos kronprinsen Gustaf. Sedan han vidare 1773 blifvit befordrad till biktfader och öfverhofpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika samt skickligt medlat
flere ån i striderna mellan henne och Gustaf III, utnämndes han 1775 till kyrkoherde i Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm, blef
teologie doktor 1777 samt undfick efter nästan enhällig kallelse fullmakt sam biskop öfver Göteborgs stift 1780. Genom Gustaf III:s särskilda
bevågenhet erhöll han personellt för sin lifstid Fjärås och Förlanda pastorat i Halland som prebende, hvarjämte han för att erhålla större in-
komster 1785 fick med biskopsämbetet förena domprostsysslan i Göteborg. Fastställelse å detta val af magistraten, som understöddes af konungen,
skedde, innan församlingen hann klaga. Då Gustaf III vid Svenska akademiens instiftelse själf utsåg tretton ledamöter, var W. en af dessa på grund af, som det hette, >att han på ett sällsamt sätt med all vältalighetens behaglighet tolkat de himmelska sanningar, och tjänt språket och smaken, då han med ovanliga gåfvan uppfyllt sitt viktiga kall>. Led, af prästeståndet vid riksdagarna 1778, 1786, 1789, 11792 och 1800 och vid de båda sista ledamot af hemliga utskottet.
Ledamot af åtskilliga samfund och sällskap. Död i Göteborg d. 12 jan. 1818. -- Genom sina blida predikogåfvor vann W. allmänhetens bifall och förvärfvade den k. familjens bevågenhet. Såsom stiftsstyresman ägnade W., som själf lutade åt den neologiska riktningen, en utmärkt omvårdnad åt läroverken, vakade öfver undervisningen, understödde fattiga studerande och pröfvade vid tillsättningen af nya lärare, vare sig för församlingen eller skalan, noga deras duglighet. - Gift 1777 med Fredrika af Darelli. Deras barn adlades med namnet af Wingård.
2. Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
3. Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 16 ff. ...1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen...
15 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906).
16 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen.
17 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se maken.
18
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 104. 74 af Wingård, Johan Diedrik
F 14/11 1778 i Sthm (Jak), son av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 21/2 1854 i Sthm (Nik).
...kapten i armén 1802...attaché vid sv. leg. i London 1807-08...V landshövding i Värmlands län 1814, landshövding 1815-40, statsråd o chef för finansdep 1842-43. Adlad pga faderns förtjänster 1799.
Gift 18/8 1810 i Gbg (Donk) m Fredrika (Fiken) Björnberg, f 17/1 1792 i Gbg (Domk), dotter av grossh Niklas Björnberg o Anna Maria Jönsson; äktensk. upplöst; död 5/4 1859 i Sthm (Hedv El). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 119. 134 Silfverstolpe, David Wilhelm
... g 1832 m Beata F C Wrangel, dtr till greve Carl Mauritz Wrangel af Sasuss, nr 65, o Johanna Helena af Wingård... .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
.
19
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 102. 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f).
20
Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Johan Anders Oterdahl, född 9 aug 1832. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Troligen samma CFW, som Fredberg skriver om i Det gamla Gbg, bd 3 s 441. Liksom i bd 2 s 793, om biskoparna i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214. af Wingård, Carl Fredrik.
F i Stockholm 1781, d. å Simmersta i Uppland 1851. Fil. o teol. kr. 1818 biskop i Gbgs stift, 1839 ärkebiskop. Mångsidigt bildad, framstående o inflytelserik politiker. En av stiftarne av Svenska missionssällskapet. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.
21 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).
22 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), semaken.
23 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.
24
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f)
.
25 Ulla Elgenstierna, SSK50 ( Svensk Släktkalender 1950 ) (1950).
26 SSK89 ( Svensk Släktkalender ).
27 Demografisk databas för södra Sverige, Se vigsel 1891.
28 Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1888.
29
Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 7 / 1. Vigda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1891-09-20 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Flensburg Betty Winqvist
Titel Titel
arbetare piga
Ort Ort
Sösdala station Skea
Ålder / födelseår Ålder / födelseår
1860-05-20 1862-05-07
Civilstånd Civilstånd
änkling ogift
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
283 520
Anmärkning
M. Företedde bouppteckning af d.10/8 1889 och arfsredovisning af d.1/10 1890 Q. Närv. och hinderslös Mannens andra gifte.
Källhänvisning
Arkiv Sid- / ordningsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 7 / 1
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsbarhetsproblem i förlaga Mikrokort volymnr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1888 samt Norra Mellby E:2 1888-1894.
.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 7 Jul 2010 med Legacy 7.4 från Millennia